Sandlid i mars

Av någon anledning tänker jag alltid på Sandlid i mars. När de första varma strålarna från vårsolen kommer och det luktar jord och hörs fågelkvitter, då flyger min hjärna en liten stund till Sandlid. Jag vet inte varför. Så det passade ju bra att mamma och de andra bestämde att träffa Tommy där en lördag. Mattias var sjuk, men jag tog barnen och så åkte vi dit vi med.

Kollade på kartan när vi skulle åka och såg att den kortaste vägen var över Edsås, Ödenäs och Hindås. Det var en för mig ny väg (i modern tid, har säkert åkt där för längesedan) och det var en helt otroligt vacker väg att köra. Det var kuperat med fantastisk utsikt, många sjöar och så var det underbart vädret till på köpet. Ganska kringelikrok var det ju förstås, så Clara tyckte det var lite småjobbigt en stund, men det gick bra.

01

02

7

Stugan och tomten är ju egentligen bara en skugga av sitt forna jag, men det är ändå vackert på något sätt. Så mycket minnen.

8

9

10

Efteråt åkte jag och barnen in till Rävlanda för att kolla in Mejerivägen och leka på lekplatsen där bakom. Där var sig likt tycker jag. Tror inte mycket har hänt med den lekplatsen på de här dryga 23 (?) åren sen vi flyttade.

11

12

Det här trädet lekte jag och nån kompis apor i minns jag. Clara kunde förstå det. 😉

13

14

15

I trädet jämte fanns ett bra hål så det utgjorde vårt skafferi. =)

16

Fanns också ett annat roligt träd att leka i.

17

19

18

Vi var i parken en bra stund och lekte och åt mellanmål och blåbärskakor som jag gjort på morgonen.

Elias kollar in baksidan. =) Vi bodde där takfönstret är.

20

21

22

23

24

Mejerivägen 4 F. =) Här bodde vi, fast det var vitt då. Och vi hade gräs på framsidan istället för plattor. (Det minns jag, för en gång fick jag för mig att klippa det med en sax och klippte mig i fingret..)

25

Sedan gick vi över spåren och bort till Tempo (som brukade vara Vivo) och köpte glass och satte oss i solen vid stationen.

27

28

Sen körde vi hem mot Alingsås igen. Vi hade en trevlig, och för min del rätt nostalgisk, dag. Känner mig återigen så tacksam för mitt körkort som gör att jag kan ta med barnen på roliga utflykter fast Mattias är sjuk.

/S

3 reaktioner på ”Sandlid i mars”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *