Lite att fira

Igår hann vi inte ha hemafton eftersom Mattias kom hem ganska sent från jobbet, men en efterrätt efter middagen ville vi allt hinna med. Vi hade ju två saker att fira.

1

Igår hade vi nämligen bott här i lilla blå radhuset i Alingsås i ett halvår. Vi pratade om hur vi trivdes och vad vi gillade bäst här och vi var alla överens om att vi gjorde rätt som flyttade. (Pjuh ;-)) Vi firade också födelsedag för gammelmormor i himlen och pratade om vad vi tror att hon gör nu och Mattias läste i Alma 40:11-12.

”Och beträffande själens tillstånd mellan döden och uppståndelsen: Se, det har tillkännagivits för mig av en ängel att alla människors andar, så snart de skiljs från den dödliga kroppen, ja, alla människornas andar, vare sig de är goda eller onda, tas hem till den Gud som gav dem liv. Och då skall det ske att deras andar som är rättfärdiga tas emot i ett lyckotillstånd som kallas paradis, ett vilotillstånd, ett fridstillstånd, där de skall vila sig från alla sina besvärligheter och från all möda och sorg.”

Det var en fin stund.

/S

Stormen Egon

Oj oj oj, vad det blåser ute!! Kan inte minnas när vi varit med om liknande. Typ Gudrun? Vinden viner och väsnas och har hållit på oavbrutet i många timmar nu. Det blåser så golvet och möblerna vibrerar på övervåningen och jag undrar om vårt nya balkongtak kommer sitta kvar imorgon.. Men är tacksam för vårt varma och trygga hem! Nu känns det rätt skönt att bo i radhus och inte ha tomt med träd och annat att oroa sig för. Stackars Ulrika, hörde att hon blivit av med både växthus och päronträd! Jag kan förstå det, det blåser verkligen helt galet! Har hört om andra som blivit av med strömmen, men vi har kvar den. Nu ska vi gosa ner oss i sovrummet med våra sovande barn och titta på film!

/S

P.S. Läste just att Gudrun var för exakt tio år sedan. 8-9 januari 2005. Hade glömt det, men nu kommer jag ihåg. Jag hade precis åkt på mission till Katrineholm och där var det inget extremt, men jag minns att man hörde om stormen neråt landet. Gudrun kanske var ännu ilsknare än Egon? Oavsett, det är fullkomligt absurt vad det blåser nu och vinden verkligen dånar!

Bra start

Ägnade årets första dag åt att städa förrådet under trappan som blivit helt negligerat ända sedan vi flyttade in. Tog ingen förebild, det såg helt enkelt för illa ut. 😛 Föreställ er riktigt kaos och så ett smärre bombnedslag på det. 😉 Men det blev så bra efteråt så då var jag tvungen att fota. Är mycket nöjd faktiskt. =) Skoskåp, ytterkläder som inte får plats i hallen (utrensat, inget onödigt), väskor, hemförråd och plats för barnen att bygga koja längst in under trappen. =)

1

2

3

Älskar när det är organiserat!

/S

Nyårsafton 2014

Detta var första nyårsaftonen vi var helt själva hemma. Det var trevligt det också. =) Och lugnt och skönt. 😉 Mattias hade varit stand in-ledare på Bolliaden i Kungsbacka sedan dagen innan och kom hem vid klockan två. Jag hade sedan några ärenden att göra som jag tog hand om medan Mattias och barnen var hemma och lekte inne och ute. På kvällen när alla var hemma igen bakade barnen lussekatter. Mycket fantasifulla. Här är bl.a. ett tomtebloss och ett armband. =)

2

3

4

Till middag åt vi hemmagjorda hamburgare och klyftpotatis. Väldigt gott var det faktiskt.

1

Elias gillar ost. =)

7

8

9

10

11

Efter maten spelade vi lite spel. Har hittat flera jättebra (och prisvärda) på Ullared som passar även för yngre åldrar. Så söker man det kan jag rekommendera att leta där!

5

Efterrätten blev sen hemmagjord jordgubbsglass med jordgubbar från Årberg. (Vi var där två gånger i somras och plockade sammanlagt 32 kg eller nåt har jag för mig så vi har fortfarande gott om dem i frysen!)

6

Och så lite nybakta lussekatter såklart. Snyggt armband, Clara. =)

12

”Tolvslaget” blev lite senare än andra år, tror faktiskt klockan var nästan 22. =) Ut, önska varandra gott nytt år och tända två paket tomtebloss. Alla älskar tomtebloss! =)

13

14

15

16

18

19

20

Sen hopp i säng för ungarna. Riktiga tolvslaget spenderade jag med huvudet i kaninburen. Umgicks med kaninerna för att hålla dem lugna när det smällde. Det smällde ordentligt här och var mycket folk i omlopp. Och det höll på länge. Jag tyckte nog det höll igång ordentligt i en timme. I Vänersborg smällde det också mycket, men kändes mer centrerat kring tolvslaget. Så jag var ute bra länge och snackade med kaninerna. =)

/S

Seriös pulkaåkning

Som hemafton i måndags skulle några i församlingen åka till ett ställe som heter Hjortgården för att åka pulka och grilla och frågade på facebook om folk ville hänga på. Jo visst, det kunde väl vara kul!

På väg till bilen. Funkade inte så bra. =)

1

Vi hade aldrig varit där förut, men det var lätt att hitta dit. Vi var först på plats och parkerade och såg oss omkring. Jo, där var ju en backe. Rätt bra för barn i samma ålder som våra, men lite farlig för man körde nästan ut på parkeringen varje gång. Vi tyckte nog det verkade lite konstigt att folk samlades vid den här backen. De hade ju så mycket äldre barn än våra, så var det verkligen så kul för dem? Ja ja, det kanske inte fanns så många bra pulkabackar häromkring? Vi började i alla fall åka medan vi väntade på de andra och det var kul. Sedan kom de och packade ur och sa ”Ska vi gå till backen?” Aha, det var inte denna alltså. Man gick på en stig ett litet stycke tills man kom fram där landskapet öppnade sig och där fanns en ENORM backe. Att åka ända från toppen var ordentligt hissnande t.o.m. för Mattias så halvvägs ner blev ganska lagom för barnen! Ett par gånger åkte de nästan ända uppifrån också, de är bra modiga nu. Clara och Jonathan alltså. =) Vad bra med en riktigt rolig pulkabacke även för äldre barn. Det var svårt att få bilder för vi var där på kvällen och det var ganska mörkt för en lampa som tydligen brukade vara tänd var släckt, men det var verkligen fint där och är säkert ett härligt ställe att vara på på sommaren med.

2

3

4

5

7

8

14

Såg att Jonathan la armarna om Elias när de satt och tittade på elden. Vilken tur att mamman hade kameran i högsta hugg. 😉

6

Lite varm nyponsoppa och korv med bröd passade bra för att bli varm mellan åken.

9

10

Clara och Eliah, hennes fadder på skolan (och kompis i kyrkan).

11

12

13

Vi blev ett ordentligt gäng och det var riktigt skoj. Hit får vi åka snart igen om vi bara kan få lite mer vinter!

/S

Julafton 2014

Så blev det jul igen. Det här året hade jag ansträngt mig extra mycket för att inte stressa sönder. Det finns ju så mycket runt jul som man vill njuta av, men som blir svårt när man bara känner att man har hundra saker man måste hinna med innan jul. Så jag bestämde vad jag ville hinna och vad som verkade vettigt och gjorde en hyfsad mental planering som jag körde på. Och det gick faktiskt ganska bra tycker jag. Jag var lugnare och gjorde mer annat dagarna innan än bara förberedelser. Det var så att jag nämligen fått en tanke till mig som kändes inspirerad. Jag tänkte på ett skåp som jag har en del att organisera i och så tänkte jag att det kan jag ju försöka hinna få gjort nu eftersom det snart är jul. Men så kom tanken direkt att ”nej, jag ska INTE göra det nu eftersom det snart är jul”. Man har nog att stå i ändå att det egentligen är ytterst onödigt att utöka det genom att sortera i skåp som INGEN kommer titta i under hela julhelgen. Eller hur? Stressar man för mycket missar man det härliga med julen.

I alla fall, eftersom vi hade förberett det mesta av maten vi skulle göra kvällen innan (Mattias hade skalat myycket potatis) så kunde vi faktiskt kosta på oss en ganska lugn julaftonsmorgon. Vet inte om det någonsin hänt tidigare innan ett stort ”kalas”. Vi bar in lilla tv:n till Jonis rum och de stora barnen började dagen med Alfons Åberg.

1

Jag gick till affären tidigt och köpte gröt och så kunde vi äta grötfrukost.

2

Barnens rester lades ihop och ställdes ut till tomten. Jag tog Claras sked för att lägga den på tallriken, men då utbrast hon: ”Nej, den har ju mina baciller på!” Oj, förlåt.. Dessutom var det visst så att tomtar alltid äter med träsked så hon kom istället med Elias matningssked.

3

Clara hänger upp några extra pepparkakshjärtan i granen. (Det behövs fyllas på eftersom en liten Elias går och plockar när han vill ha..)

4

Sen jobbade vi i köket och efter ett tag började folk droppa in. Mamma, pappa, Kenneth, Ellen, Strömboms, Thina, Mikael och Tommy. Sen började den tydligen oundvikbara stressen när all mat ska bli klar och läggas upp och gärna vara någorlunda varm samtidigt och man bara har en ugn och spis. Och vi gör ju det inte lätt för oss heller med både vanliga, vegetariska och veganska alternativ. Det spelar visst ingen roll hur förberedd man är, det känns ändå som totalt kaos innan allt är klart.

5

6

7

8

9

Tamina var inte riktigt kry så hon sov en stund på en soffkudde.

10

Och titta, strax före vi skulle börja äta började det snöa! Vädret har inte alls visat sådana tendenser det senaste och så prickas självaste julafton in. =)

11

Vi var färdiga att äta klockan två och efter maten var det Kalle, fast jag dukade av, satte igång en diskmaskin och dukade fram och fixade med julgodiset.

12

Myssligodis, Bounty, Twixkaka, Daim, Snickers, knäck, vegansk fudge, yoghurttryfflar, mjuk pepparkaka, lussekatter, saffranskaka, pepparkakor, wienernougat. Det gick ingen nöd på oss. =) Jag testade en D el nytt i år, så det är dags att utvärdera. Det av detta som jag gjort och som var första gången var Daim (den storyn har ni ju hört), Bounty och Twixkaka. Snickers också egentligen, fast jag testade ett liknande recept till en Hjälpisaktivitet förra veckan. Daim då, det får jag väl nästan lov att göra någon gång igen, jag måste ju ha revansch.. De blev lite hårda, man kan ju koka dem något kortare om man vill. Men faktiskt när jag sedan förvarat dem i frysen och gått och smakat direkt därifrån så är de mycket lättare att bita av. Och de är goda. Smakar riktigt autentiskt faktiskt. Lite för autentiskt nästan. Smakar de exakt samma som köpta så kanske det inte känns som så jättestor anledning att göra egna. Fast det är lite kul. Så, slutbetyget är ändå högt – fryskalla Daim är riktigt gott. Bounty – yes! Jättegoda, kommer jag definitivt göra igen. Jag väljer aldrig Bounty i affären, men dessa var faktiskt godare tyckte jag. Twixkakan var något av en besvikelse.. Jag gillar Twix och det lät så otroligt lockande med mördeg, dulce de leche och choklad. Men det blev inte så bra. Mördegen blev lite tråkig av nån anledning och det blev alldeles för mycket dulce de leche och chokladen sprack. Men idén är ändå god.. Kanske jag försöker igen nån gång med nån liten modifiering. För de smakade ju gott, men var bara lite för mycket liksom. Snickers var gott! Och okomplicerat att göra. Mjuk pepparkaka vet jag inte om jag gjort förr, men där följde jag ju bara ett välkänt recept. De gjorde jag mest för att Jonis gillar dem så mycket, vilket vi märkte på församlingens julkonsert. Där fick vi också smaka på saffranskakan som var supergod så det receptet såg jag till att få och det smakade bra även här hemma. =) Allt annat framdukat var också gott! Så överlag får jag nog säga att det blev ett ganska positivt julgodisår. 😉 Jag menar, jag jämför ju med hallonkolan och mintkyssarna jag gjorde förra året…

När godiset var framme fick jag börja fixa för tomtebesök och en stund senare kom han.

13

Men det var lite konstigt för bara en kort stund tidigare kom Jonathan inspringande i vardagsrummet och sa att han sett tomten i Claras rum…! Men nu kom han utifrån i alla fall. 😉

Nog var det ganska spännande med tomten ändå.. Han delade ut en klapp var till varje barn.

14

15

17

18

19

Sen gav han sig av och smakade på en Bounty på vägen ut.

20

Måste säga att det allt gör lite för intrycket när tomten faktiskt är en…gubbe. 😛 Han har ju annars varit rätt ung de senaste åren. 😉

Resten av klapparna tog vi hand om själva!

21

Ellen läste och paketen skickades runt med barnen. Elias var väldigt intresserad av en potta som Tamina skulle få. =)

22

Efter en liten stund kom morfar ner. Stackarn, hade varit på toa och missat alltihop… 😉

Sen öppning så klart. Glada och exalterade barn som tack och lov fick preciiiis vad de önskade sig. 😉

23

Efter folk öppnat sina klappar fick de bråttom hem och det blev mycket spring och saker som skulle packas ihop och sen när alla gått blev det tyst och lugnt och jag kunde sätta mig ner och öppna färdigt mina klappar… Hur trött som helst. Så resten av kvällen gick inte i många knop. När barnen lagt sig blev det restätande, tv-tittande och frågespel med Thina och Mikael som skulle ligga över. Elias vaknade så han hängde med oss.

24

Det var den här julaftonen det. Nu tar den här mamman mellandagarna för att koppla av!

25

God jul och tack för alla fina presenter!

/S

Ny epok

Måste naturligtvis dela detta på bloggen också, även om vi redan spridit nyheten på Facebook. =)

Titta!

1

Vi är familjen Welander nu. =)

Vi har funderat på det i många år men inte kunnat bestämma oss och inte kommit till skott, men nu är det gjort. Det kändes lite ovant och knasigt i början, men nu börjar det kännas riktigt bra. =) Och det känns fint att mitt släktnamn inte längre är utdöende.

Men jag är nostalgisk såklart och kommer alltid hålla Svensson varmt om hjärtat. Svensson, Svensson… någon som har förslag på nytt bloggnamn? =)

/S

Enorm julgodisFAIL

Aaahhh! Jag behöver en paus! Julgodistillverkningen har väl börjat sådär idag om man säger så. Hemmagjord Daim. ”Så gott och sååååå enkelt att göra.” Vi gör dubbel sats! Vet inte om jag någonsin blivit testad så till den milda grad i köket! Först skulle knäcken koka till 140 grader för att bli riktigt knäckig och hård – bara det tog en evighet. Nåväl, sen skulle den hällas ut på bakplåtspapper och innan den stelnade skulle den delas i daimstora bitar. Lite meckigt, men okej då. Använde saxen för att få isär dem och plattade till dem på bordet för att de inte skulle stelna i konstiga former utan bli platta. Samtidigt höll jag på att smälta chokladen i vattenbad som sedan skulle penslas på. Jag tänkte visst inte ordentligt för när jag skulle ta upp knäckbitarna från bordet sen gick naturligtvis inte det utan de hade stenfastnat allihop. Smått desperat hämtar jag en osthyvel för att försöka få loss dem, och ett par lossnar hela, men de flesta går sönder. Och vissa sitter så hårt fast så vad jag än gör så lossnar de inte. Jag räddar vad som räddas kan och lägger på bakplåtspapper och penslar på klumpig choklad. Och sen för att överhuvudtaget få loss resterande knäck från köksbordet hugger jag med en stor kniv varpå knäckflisor flyger över halva köket. Så… det var bara att torka av bord och stolar, dammsuga upp enorma mängder knäck från golvet och skura fötterna för att få bort allt inkladdat knäck. Nu när den mesta irritationen och besvikelsen lagt sig sitter jag alltså här med två plåtar mindre vacker Daim (med ett par stora bitar för att vittna om hur alla småbitar skulle sett ut), en tallrik med knäckkross, knäckflisor som sitter fast överallt på kläderna och ungefär tio högar knäck som fortfarande sitter stenhårt fast på köksbordet för att kniven inte hjälpte på dem och som nu är dränkta i diskmedelsvatten. Underbart. Alldeles underbart. Och så har jag säkerligen ett bord som behöver slipas i vår. Nu i efterhand ångrar jag nästan att jag inte tog en bild på eländet, men jag kunde verkligen inte förmå mig. Så otroligt dråpligt det var! Går inte riktigt att beskriva hur illa det såg ut. Nu har jag skrivit av mig och det får väl räknas som en paus för nu måste jag ut och handla i julträngseln. Ska bara byta kläder.

/S

Får man göra såhär?

Hade verkligen ingen lust att laga middag. Mattias var på hemlärarbesök och vi hade ätit sen lunch. Så jag tittade på mixern och bestämde att det blir smoothie till middag. Som vanligt kastade jag i det jag kom över. Det blev mango, grönkål, slattar av yoghurt/grädde/mjölk, banan, äpple, havregryn, chiafrön, kokosolja, granatäpple. Och så lite knäckebröd till det.

1

Det var väl egentligen inte så tokigt? Och barnen klagade inte. =)

2

3

/S